Hit återvänder vi ofta. Det har flera anledningar, inte minst det förekommande värdparet - helt olikt sina företrädare. Nu finns här en servicevilja som inte går av för hackor. Hör bara:På allhelgonadagen äter vi lunch på detta osannolika ställe, som har åretruntöppet avsides i, förvisso en av Sveriges vackraste bygder, men ändock väldigt mycket gles-. Man är glad att det finns entusiaster och dem vill man gärna stödja.
Värden försöker fresta oss med ostprovning på kvällen. Franska ostar importerade av monsieur själv. Lite ledsna avböjer vi; den dystra sanningen är att vår boning ligger på ordentligt avstånd från gästgiveriet, gatlyktor lyser med sin frånvaro och den drygt timslånga promenadvägen till sommartorpet i skogen skulle vara ruggig och mörk. Sommarnätter har det hänt att vi travat uppför de branta backarna, fantiserande om tiorättersmiddagar, men inte nu på Alla helgons dag, nejnej.
Hur lyckas man som näringsidkare i The Middle of Nowhere? Man ger sina kunder ett offer de ej kan refusera. Det vill säga, man erbjuder dem att efter avslutad middag skjutsa dem hem.
Les Grands Rochers Merlot 2001
olivbröd med flingsalt
ankbröst à l´orange respektive lammytterfilé med sherrysås (Börjar ni skönja ett mönster? Ja, Mymlan är lammfreak.)
PellePlopp har glömt att berätta hur han ser på det här med blod i kött och in kom ett perfekt stekt ankbröst, d v s rosa. Den smäler i munnen tycker Mymlan, även om PellePlopp är skeptisk. Lammfilén är dock på gränsen till rå här och var, så kanske hade vi behövt specificera hur vi ville ha det.
Ostprovningen så: vi testar Roquefort, Saint Nectaire, Ossau Iraty (som vi båda tycker är himmelsk), Munster samt Coulommiers. Värden berättar om ostarna och deras härkomst samt vad man förslagsvis dricker till. Ett råd som vi försökt hålla oss till sen dess, är att försöka hitta ost och vin från samma region.
De levande ljusen brinner i de gamla förmaken, elementen susar svagt, för övrigt är det alldeles tyst. Vi är de enda gästerna. Tre personer jobbar för oss i kväll. Man blir nästan andäktig och full av tacksamhet. Behöver vi säga att hemfärden går geschwindt genom novembermörkret och att vår värd naturligtvis vägrar ta emot ersättning för resan?
På måndag ska vi dit igen, men i ett helt annat sammanhang!
Gjestgifveri Sommarhagen, Malexander
Mat och dryck: ***
Service: *****
Miljö: *****
Kommentar: Låt inte den lite tillgjorda stavningen av gästgiveri avskräcka. Värdparet är allt annat än tillgjort. Hon svenska, han fransman är båda ytterst vänliga, rara och uppmärksamma - även mot barn.
Kommentar 070709: Ägarförändringar har skett och det måste man ju kolla upp. Vi beställde vildsvinsfilé respektive nyfångad sik. Jiisus, vad gott ****! Och lika trevligt fortfarande. Kanske släpar vi dit Ploppens lilla mamma och Gubben på grillafton med trubadur om fredag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar