Fugu 27 november 2006

Man glider in. Ganska nyäten respektive vrålhungrig. PellePlopp och Mymlan ska gå på bio, men först en bit mat.
Här är det asiatiskt som gäller. Inredningen är stilren, ljus och diskret. Snygga halogenlampor ger stämning. Behaglig musik på lagom volym.
Sa hon behaglig? Sa hon stilren?
Det läskiga är, att efter ett tag upptäcker man att det är lite Ikea över stället. Efter ett tag upptäcker man att det ÄR Ikea. Ikeavaser med Ikeabambu vars bäst före datum sedan länge passerats. Även musiken är Ikea. (För tydlighetens skull måste tilläggas att Mymlan är ett Ikea-fan - hon vill bli lika rik som Kamprad - och ofta har Ikeaabstinens - hon vill så gärna sätta bo med PellePlopp varenda gång hon strosar genom varuhuset och ser allt nyttnytt.)
Musiken ja, tillrättalagd piano och harpa där Cat Stevens och Beatles platsar lika fint. Det är otäckt behagligt. Örongodis, så att säga.
Mymlan vill testa middagsbuffén som står där och doftar så lockande. PellePlopp väljer fem små rätter och vårt trevliga sällskap, Filifjonkan och Snusmumriken, väljer två olika kycklingrätter.
Den sanslöst ointresserade unga servitrisen hasar fram efter ett tag. Knappt artikulerande undrar hon om vi gjort några fynd. Bådar inte gott.
Efter ett ännu längre tag hasar nästa unga dam till bordet med beställd dryck och lite senare med bestick, tunna pappersservetter och engångsätpinnar.
Mymlan sitter artigt ett tag och väntar på att sällskapet ska få in mat, men till slut går det inte längre och hon uppmanas att kasta sig över buffén. Sagt och gjort. En bit ofantligt fet grillad lax får rinna av innan hon lägger den på tallriken, sen hoppar hon över fem friterade rätter för att satsa på strimlad oxfilé med broccoli och thailändsk kycklinggryta. Från den trista salladsbuffén tar hon några skedar majs, några grovt skurna gurkbitar och dito torra morotsbitar samt lite fruktsallad.
Laxen kan lugnt förbigås med tystnad. Oxfilén däremot är det sting i. Broccolin har tuggmotstånd och allt smakar starkt och mycket gott. Kycklinggrytan är stark också den, men inte för stark. Grönsakerna här är också perfekt wokade.
När Mymlan gott och väl hunnit halvvägs kommer de andras kycklinggrytor in och avsmakas. Jo, den med ingefära smakar rikligt och gott av kryddan och grönsakerna är även här mycket bra. Kycklingrätten med nudlar petas det dock en del i, men Filifjonkor är ju som de är och den här rätten var kryddad med fel sorts curry, anser hon.
Nu har det gått fyrtiofem minuter sen vi kom och ännu har de fem små rätterna inte synts till. Äntligen hasas den fram på en fyrdelad tallrik. Det ser inte kul ut. Tre av rätterna är friterade, den fjärde är biff med bambuskott. Allt är brunt och ser ganska oaptitligt ut. Inte en färgfläck. PellePlopp tycker dock att biffen är mycket god. Den femte rätten är de friterade bananerna med vaniljglass till efterrätt. Glassen är åtminstone vit. Den får vi vänta ännu längre på, så länge att vi missar Borat och får lov att titta på Meryl Streep som Miranda Priestly istället. (Ploppen grämer sig fortfarande.)

Fugu, Drottninggatan 5, Uppsala

mat och dryck: ***
service: *
miljö: ***

Kommentar: I köket står någon som kan laga mat. Synd att den inte får komma bättre till sin rätt. Salladsbuffén är extremt tråkig. Och Drottninggatan stavas med två t.