lördag, november 04, 2006

Värdshuset GammelTammen 9 september 2006

Här kan man få ordentligt på nöten om man uttrycker sig ofint, så Mymlan har hukat en smula innan hon tar sig an uppgiften att beskriva ett av många besök på “Tammen”. Tidigare har det bara blivit luncher och de är en smula oförutsägbara. Gott. Inte tu tal om saken, men ibland så fett att Mymlan blir mörkrädd. Någon gång så underbart gott att Mymlan dristar sig till att be om receptet, vilket levereras bums på en handskriven lapp. Redan samma lördag gör den kryddiga rostbiffsmarinaden succé på en familjemiddag - men det är en helt annan historia. Till ämnet!

Sällskapet är angenämt, förutom PellePlopp en samling människor från när och fjärran med ett gemensamt intresse; antikviteter. Vi sitter i ett chambre separé inrett i Karl Johanstil och samtalet kretsar kring möbler och annat trevligt.


Nu kommer vår servitör och vår hovmästarinna in med förrätten, en skaldjurstårta med räkor och rökt lax. Några strängar balsamvinäger och basilikaolja slår krumlelurer på tallrikarna. Räkorna är fräscha och kavringen mustig. En chablis hade suttit ypperligt till, men Mymlans roll som värdinna tillåter inga excesser idag.


Till varmrätten tar vi däremot in en Péppoli Chianti Classico 2003. God, värmande, mjuk, kryddig. Maten är ett säkert kort, känns nästan som hängseln plus livrem; oxfilé med potatisgratäng. Det kan ju aldrig bli fel, men lite fantasilöst kan tyckas. Alla får dock precis den stekningsgrad de bett om och är nöjda. De rostade rotsakerna som serveras till är härliga, men i övrigt saknas grönsaker. Hm. Vi hade sagt till i förväg om ett mjölkfritt alternativ till PellePlopp, men det syns aldrig till och vi frågar inte heller.


Allt är mycket gott och när chokladkakan med grädde och frukt kommer in känns den väl mastig och Mymlan är mätt. Konstigt nog försvinner den från tallriken ändå…


Värdshuset GammelTammen, Herrgården, Österbybruk

Mat & dryck: ***
Service: ***
Miljö: *****


Kommentar: Ständig kö till etablissemangets enda toalett gör att man får offra en del av umgänget. Kaffet intar vi i den trivsamma salongen. Samovaren susar men - hallå! Påste?

Inga kommentarer: