
Sällskapet är angenämt, förutom PellePlopp en samling människor från när och fjärran med ett gemensamt intresse; antikviteter. Vi sitter i ett chambre separé inrett i Karl Johanstil och samtalet kretsar kring möbler och annat trevligt.
Nu kommer vår servitör och vår hovmästarinna in med förrätten, en skaldjurstårta med räkor och rökt lax. Några strängar balsamvinäger och basilikaolja slår krumlelurer på tallrikarna. Räkorna är fräscha och kavringen mustig. En chablis hade suttit ypperligt till, men Mymlans roll som värdinna tillåter inga excesser idag.
Till varmrätten tar vi däremot in en Péppoli Chianti Classico 2003. God, värmande, mjuk, kryddig. Maten är ett säkert kort, känns nästan som hängseln plus livrem; oxfilé med potatisgratäng. Det kan ju aldrig bli fel, men lite fantasilöst kan tyckas. Alla får dock precis den stekningsgrad de bett om och är nöjda. De rostade rotsakerna som serveras till är härliga, men i övrigt saknas grönsaker. Hm. Vi hade sagt till i förväg om ett mjölkfritt alternativ till PellePlopp, men det syns aldrig till och vi frågar inte heller.
Allt är mycket gott och när chokladkakan med grädde och frukt kommer in känns den väl mastig och Mymlan är mätt. Konstigt nog försvinner den från tallriken ändå…
Värdshuset GammelTammen, Herrgården, Österbybruk
Mat & dryck: ***
Service: ***
Miljö: *****
Kommentar: Ständig kö till etablissemangets enda toalett gör att man får offra en del av umgänget. Kaffet intar vi i den trivsamma salongen. Samovaren susar men - hallå! Påste?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar